» Dyster midsommar
Hej kompisar!
I stockholm har regnet vräkt med och midsommaren fick ställas in för min del. Inte så mycket på grund av vädret, utan för en liten igelkott som inte mår så bra..
Min granne kom igår runt 17 och frågade om inte jag kunde hjälpa till med en grej. Hon hade hittat en igelkott på baksidan som verkade ha stora problem. Han(?) låg på sidan och sprattlade och kunde inte ta sig upp. Så jag följde med ut i ösregnet och hittade mycket riktigt en stackars igelkott, utslagen på sidan och oförmögen att ta sig upp igen. Han krampar då och då verkar det som och han reagerade knappt på när jag lyfte in honom i kattens transportbur. Han fick vatten och lite avsköljd kattmat och en varm handduk att ligga på. Under kvällen blev han lite piggare och verkade mer medveten om vad som hände runt omkring och han försökte dra ihop sig till en boll när jag petade på honom.
Men jag trodde ändå inte att han skulle överleva natten och det var inte så roligt att gå ut imorse och kolla buren. Men det visade sig att kotten kämpade på och han hade till och med druckit vatten! Det var jord i skålen, så han har försökt iaf. Min tappra lilla kotte. Idag har jag försökt få kontakt med någon som kan hjälpa honom på ett sätt som jag inte kan.. Jag har ringt till olika viltjourer och viltrehabiliterare och försökt kontakta veterinärer, men det verkar som att de flesta hade en lång midsommarnatt och antingen så hamnade jag på röstbrevlådan och blev hänvisad till de andra numren som jag redan ringt till eller så var det ingen som svarade. Hos Viltjourens jourtelefon var det en dam som svarade snäsigt att jag inte skulle kontakta henne om det här. Jag skulle till Viltakuten.se och ringa de nummer som fanns där. Jag tänkte många mindre fina saker om henne där och då, men hon hade förmodligen haft det öite för blött under gårdagen och orkade inte bry sig om ett stackars sjukt djur. (jävla typ). Sånna personer borde inte sitta i jourtelefoner för vilt om man inte har lust att hjälpa djuren.
Så nu ligger kotten insvept i en handduk och jag vet inte riktigt vad jag ska ta mig till. Samtidigt som jag hoppas att han ska pigga på sig och må bättre under dagen så hoppas jag för hans skull att det går fort om det skulle vända åt andra hållet. Det är fruktansvärt att sitta och titta på ett djur som så uppenbart mår dåligt och lider. Jag har som sagt inte fått kontakt med någon veterinär, men det är strax dags att ringa runt en runda igen.. Min tuffa lilla kotte <3
Trackback